Syftet med vår studie är att undersöka hur synen på de hemlösa och deras livssituation ser ut enligt ett urval personer som i sitt arbete kommer i kontakt med hemlösa människor. Studien baseras på en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsinstrument.
Resultatet baseras på intervjuer med åtta personer som arbetar inom socialförvaltningen, frivilligorganisationer, polismyndigheten samt säkerhetsbranschen. Majoriteten av intervjupersonerna normaliserar de hemlösa, de ser dem inte som annorlunda människor. Samtidigt har de synen att de hemlösa lever ett tuffare liv och att de måste kämpa mer för sitt uppehälle än andra. Intervjupersonerna delar synen att de hemlösa lever i utsatthet med en ständig oro för var de ska sova nästkommande natt. Resultatet visar även att det råder skillnader mellan intervjupersonernas syn när det exempelvis gäller de hemlösas införskaffande av pengar och hur deras relationer sinsemellan är.
Utifrån synen på de hemlösa har vi diskuterat intervjupersonernas människosyn. De människosyner som vi har funnit bland intervjupersonerna är den humanistiska människosynen, helhetssynen, den psykoanalytiska människosynen samt den existentialistiska människosynen.
Av vår studie drar vi slutsatsen att det råder både likheter och skillnader bland intervjupersonerna gällande deras syn på de hemlösa och deras livssituation. De främsta likheterna består i att de ser de hemlösas livssituation som hård och tuff och att man som individ måste vara en överlevare för att klara av livet som hemlös. Den främsta skillnaden gäller relationen mellan de hemlösa. Några intervjupersoner har synen att det finns en god gemenskap mellan de hemlösa och att deras relation är stark. Andra ser relationen som skör och att den endast baseras på droger. Det råder även skillnader i intervjupersonernas syn gällande hur de hemlösa införskaffar pengar. Några hävdar att de hemlösa får pension och övriga bidrag medan andra menar att de framför allt skaffar sig pengar genom kriminalitet.