Att man överlever den ”stora vedermödan” innebär därför inte nödvändigtvis en garanti att man vinner evigt liv. Ändå kan somliga mena att frågan om att vara lydig kommer att vara relativt enkel, nästan en på förhand avgjord sak, när denna gamla ordning väl är borta och, som Uppenbarelseboken förutsäger, Satan och hans demoner är fängslade i avgrunden. Är vi ”sunda till sinnes”, om vi tänker på detta sätt, och förbereder det oss för liv i den nya ordningen?