I dagens sjukhusvård skrivs ofta äldre personer med långvariga och allvarliga sjukdomar och funktionsnedsättningar ut från sjukhusen. Enligt sjukvården är de utskrivningsklara. Många av dem som skrivs ut är i mycket dåligt skick och behöver sedan insatser av hemtjänst och hemsjukvård, och ofta tillsyn och uppföljning av läkare. Den utvecklingen har ökat under senare år. Socialtjänstens äldreomsorg måste hantera en situation med allt fler äldre hjälpbehövande personer i befolkningen inom ramen för
4
begränsade och på vissa håll minskade ekonomiska och personella resurser. Man tvingas också ta konsekvenserna av sjukvårdens neddragningar, omprioriteringar och omorganisationer som drabbat äldregrupperna med stor kraft (Thorslund, 2002). Benägenheten att söka äldreomsorg påverkas av de förväntningar de äldre och deras familjer har på vården och omsorgen, av avgifternas storlek samt tillgången till privata alternativ. Redan idag är det uppenbart att primära behov av vård och omsorg inte alltid tillgodoses med acceptabel kvalitet. Till stor del beror detta på begränsade resurser, framförallt inom äldreomsorgen. Inte ens de mest optimistiska prognoserna kommer fram till några andra slutsatser än att resurserna måste ökas för att kunna tillgodose de framtida behoven, om man ska ha kvar dagens ambitionsnivåer. Att dagens äldsta har lägre genomsnittlig pension än de yngre ålderspensionärerna kommer att förändras och befolkningen har att se fram emot mindre genomsnittliga skillnader i inkomst beroende på ålder även om det fortsättningsvis kommer att finnas individuella variationer beroende på sjukdom, arbetslöshet med mera som resulterat i låga ålderspensioner (Thorslund, 2002).
Äldrepolitikens ambition är att de äldre ska ha möjlighet att bo kvar i sitt hem för känslan av kontroll över det dagliga livet. Detta fastslog riksdagen redan under 1950- talet. Det innebär att bostaden är viktig för en människas trygghet och för känslan av kontroll över det dagliga livet. Flyttning av äldre människor innebär en hälsorisk. Tillgängligheten för äldre är ett stort problem. Det sociala samspelet kring de äldre är viktigt (Henriksson, 2001).
Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur intervjupersonerna planerar för den framtida äldreomsorgen utifrån kommunernas ekonomi, det demografiska läget och de äldres hälsa och funktionsförmåga.