Inom bland annat medie- och kommunikationsvetenskap har forskare undersökt vilka bilder av psykiskt sjuka människor som presenteras i medierna. Man kan säga att kopplingen psykiskt sjuka och farlighet förstärks från 1990-talet och framåt. Allt fler artiklar innehåller extrema eller bisarra fall av våld, i vilka förövarens hälsa får stor uppmärksamhet. I Sverige finns ytterst få studier av huruvida medias rapportering påverkar människors syn på psykiskt sjuka, men de studier som finns samt internationell forskning ger några svar.
En intensiv mediebevakning i svallvågorna efter ett vansinnesdåd betyder på kort sikt att människors rädsla för psykiskt sjuka ökar. Människor kan också förändra sitt beteende, så att de väljer att inte gå ut på kvällarna, slutar hälsa på grannar som verkar lite underlig etcetera.
På längre sikt brukar sådana tendenser sjunka undan och rädslan blir mindre. Det betyder dock inte att känslorna går tillbaka till "samma nivå" som före vansinnesdåden.
För personer som inte träffar psykiskt sjuka eller tar del av någon motbild lever förmodligen bilden av den "farlige psyksjuke" kvar. Denna bild förstärks dessutom i människors medvetande, eftersom stereotypen "den galne mördaren" frodas inom populärkulturen, exempelvis i åtskilliga filmer.