Allmänt
Om man får en psykos får man förändrad verklighetsuppfattning och vanföreställningar, till exempel att man känner sig styrd eller övervakad utan att vara det. Det är också vanligt att man hör röster som inte finns. Att verkligheten känns förändrad kan göra att man får ångest, blir deprimerad eller får ett avvikande beteende.
En psykos kan komma plötsligt, men det vanligaste är att den utvecklas under en tid. Hur länge en psykos varar varierar också. En del får en psykos bara en gång, medan det hos andra är återkommande. Schizofreni är ofta en långvarig form av psykos.
Psykoser har troligen flera orsaker, ärftlighet är en av dem. En del människor har lättare att reagera med psykos vid påfrestningar. Det som utlöser psykosen kan vara till exempel en chockartad upplevelse, drogpåverkan eller problem som har att göra med att bli vuxen.
De flesta som blir sjuka är mellan 18 och 40 år, men psykoser kan komma under hela livet.
Symtom
Psykos visar sig vanligen genom
vanföreställningar
hörselhallucinationer.
Tidiga tecken kan vara
att man blir inåtvänd
förändrad verklighetsuppfattning
att man inte orkar arbeta eller studera
att man grubblar över livet på ett ångestfyllt sätt
oförklarliga känsloutbrott.
Behandling
Det är viktigt att både den som är sjuk och familjemedlemmar får psykologiskt stöd. En trygg behandlingsmiljö betyder mycket, och en del kan därför vårdas hemma medan andra kan behöva vara på sjukhus. Man får ofta antipsykotiska läkemedel som minskar symtomen men inte botar själva sjukdomen. Ofta behöver man även annan behandling, som psykoterapi och hjälp att komma tillbaka till vardagen efter sjukdomen.
När ska man söka vård?
Om man har symtom som gör att man misstänker en psykos ska man kontakta en vuxen- eller ungdomspsykiatrisk mottagning.
Om man har en närstående som man tror har en psykos och känner sig orolig för att den sjuke ska göra något farligt, bör man uppsöka närmaste psykiatriska akutmottagning. Ibland kan den som är sjuk få hembesök av psykiatriska team. Det kan vara ett bra alternativ om han eller hon inte vill söka vård själv.
Vad händer?
Vad är en psykos?
En psykos är ett psykiskt tillstånd som innebär att man får förändrad verklighetsuppfattning. Man kan tro sig vara förföljd eller hotad, trots att det för omgivningen verkar helt orealistiskt. Vissa människor tror att de är utsatta för strålning eller radiostyrning.
Den som får en psykos kan få hallucinationer, det vill säga sinnesintryck som inte har någon tydlig orsak i omvärlden. Hörselhallucinationer är vanliga, och lukt- och känselhallucinationer förekommer också. Om man däremot har tydliga synhallucinationer tyder det snarare på drogpåverkan, förgiftning eller en hjärnskada, och sällan på en psykos.
Olika former av psykoser
Psykossjukdomar är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar som alla har gemensamt att man upplever verkligheten annorlunda. Verklighet och fantasi är lika verkliga för den som har en psykos. Det kan liknas vid en mardröm i vaket tillstånd. De olika psykossjukdomarna brukar delas upp i olika grupper, men eftersom det inte finns några tydliga gränser mellan dem så blir indelningen lite osäker.
Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni. Det är en sjukdom som kommer långsamt och det kan ibland ta ett par år innan man får diagnosen.
Psykossymtomen kan också komma snabbt, och då har man lättare att återgå till sitt vanliga liv efter behandlingen. Om man blir sjuk snabbt har man ofta både en psykos och en manodepressiv sjukdom samtidigt. Då kan man ena stunden vara mycket upprymd för att nästa bli mycket nedstämd, och samtidigt får man hallucinationer och vanföreställningar.
En del får psykossymtom endast en gång och blir sedan friska. Då har man ofta varit med om en svår händelse i livet eller är i en känslig period, till exempel i sena tonåren då man vill bli självständig men ännu inte klarar livets krav som vuxen.
Schizofreni är en form av psykos
Drygt hälften av alla som får psykossymtom under en period, ofta tidigt i livet, får diagnosen schizofreni. Om man får schizofreni har man också en funktionsnedsättning, vilket innebär att man har svårt att fungera i det vardagliga livet. Det brukar märkas redan innan man får de första symtomen på en psykos. Man kanske slutar i skolan eller inte längre går till sitt arbete, och drar sig undan från sina kamrater och närstående.
För att få diagnosen schizofreni ska funktionsnedsättningen ha varat i ett halvår och psykossymtomen minst en månad.
Personlighetsstörning är inte psykos
Personlighetsstörningar innebär att den som är sjuk har svårt att tolka och reagera på sin omvärld. Oftast märks det i relationerna med andra människor. Det finns olika former av personlighetsstörningar som har gemensamt att man reagerar på ett sätt som för omvärlden uppfattas som oförståeligt och överdrivet. Man kan uppfattas som besvärlig och svår att vara med.
Personlighetsstörningar ska inte blandas ihop med psykossjukdomar, även om symtomen ibland kan vara liknande.
Depression och mani
Man kan ibland utveckla en depression när man har en psykos. Depressionen kan bero på psykosen, men en stark depression kan även utlösa eller fördjupa en psykos.
Mani betyder en högt uppskruvad aktivitetsnivå och kan ses som motsatsen till depression. Ibland kan mani också övergå i en psykos.
Hur vanligt är psykoser?
I genomsnitt får 15 personer av 100 000 en psykos varje år. Den vanligaste åldern för insjuknandet är mellan 16 och 40 år, men psykostillstånd kan förekomma under hela livet.
För personer som har fått en psykossjukdom kan de kommande åren se mycket olika ut. En tredjedel blir bra, även om vissa måste ta en låg dos antipsykosläkemedel för att inte bli sjuk på nytt.
En annan tredjedel får det svårare. Läkemedlet hjälper inte helt och man behöver ytterligare behandling för att kunna klara av livet fullt ut igen. Man kan behöva psykoterapi och social träning, till exempel.
För den sista tredjedelen blir sjukdomen svår och man kan behöva mycket hjälp för att kunna vistas och leva i samhället. Det är få av dem som helt blir av med sjukdomen.
Vad beror sjukdomen på?
Det går inte att hitta en enda tydlig förklaring till en psykos. Många faktorer samverkar. De flesta experter betraktar idag psykoser som uttryck för någon form av tidig biologisk eller psykologisk sårbarhet.
Människor har olika sårbarhet, och därför olika stark benägenhet att reagera med psykos vid plötslig eller långvarig stress. För en person med hög sårbarhet krävs mindre belastning för att en psykos ska utlösas än för en person med låg sårbarhet.
Både arv och miljö orsakar sårbarhet för psykos
Ärftlighet spelar störst roll för att man ska få en psykossjukdom, framför allt schizofreni. Förmodligen är det flera gener som samverkar för att man ska få en psykossjukdom.
Miljön kan öka risken för en psykossjukdom om man bär på anlagen för sjukdomen. Risken ökar särskilt om man tidigt i livet får en allvarlig infektion eller om förlossningen när man föddes var svår. Senare i livet kan risken ökas av till exempel om man växt upp i en storstad, om man har svårt att känna tillhörighet i samhället eller om man röker cannabis.
En svår livssituation kan utlösa psykosen
Den medfödda sårbarheten kan orsaka besvär innan psykossjukdomen bryter ut. Man kan till exempel ha svårt i relationer med kamrater eller att följa med i skolan. För andra är besvären inte så svåra förrän året eller månaderna innan de psykotiska symtomen bryter ut.
En svår livssituation kan påskynda att psykossymtomen bryter ut, och omvänt kan en trygg och skyddande miljö göra att symtomen kommer senare eller blir lindrigare.
Beror psykos på en svår barndom?
Det har diskuterats mycket kring uppväxtens betydelse för att insjukna i psykos. Det är en svår fråga, och den ståndpunkt de flesta experter intar idag är ungefär så här:
En människa som har en svår barndom med till exempel svikande föräldrar eller stor övergivenhet, eller som utsätts för sexuella eller andra övergrepp kan få störningar i sin känslomässiga utveckling. Det kan leda till att personen senare i livet har svårare att klara påfrestningar.
Om samma person dessutom har en biologisk sårbarhet ökar risken starkt för att en psykos ska utvecklas. Det är därför inte troligt att enbart en oharmonisk uppväxt skulle orsaka en psykos hos en människa om det inte samtidigt finns andra faktorer som ökar risken.
Det finns också de som får psykoser utan varken säkra ärftliga förhållanden eller störningar under barndomen.
Schizofreni kan ha delvis andra orsaker
Beteckningen schizofreni står för en undergrupp av psykoser som kan ha delvis annan bakgrund än andra psykoser. Det finns ett mer påtagligt ärftligt inslag hos dem som insjuknar i schizofreni, och möjligen är små hjärnskador oftare förekommande i dessa fall än annars.
Är psykotiska personer farliga?
En person som har en psykos är oftast inte farlig för andra människor. Människor som dricker för mycket alkohol är farligare eftersom hämningar och spärrar mot våld minskar av alkoholen.
Under en akut psykos kan ibland ett aggressivt beteende utlösas om man försöker hindra den psykotiske att göra något angeläget. Ofta rör det sig om rädsla som utlöser en akut aggression.
En person med ett långvarigt schizofrent funktionshinder kan reagera med aggressivitet om någon alltför snabbt vill göra något som kan kännas integritetskränkande. Det kan vara enkla saker som att en assistent plötsligt börjar städa eller oförberett försöker hjälpa den som är sjuk att duscha. Med grundläggande information till anhöriga och personal brukar den här typen av problem undvikas.
Vid vissa tillstånd är det vanligare att personer med en psykossjukdom kan bruka våld mot andra. Ökade risker kan finnas om personen tidigare har brukat våld, missbrukar droger eller alkohol eller om man har kvar förföljelseidéer trots behandling. Om en person inte tar sin medicin och börjar återfå sina psykossymtom är risken också ökad.
Mer på 1177 Vå